onsdag 8 september 2010

Min farmors föräldrahem i Röån

När min faster gulle var liten så brukade hon få följa med till Röån.De gick över skogen från Lillterrsjö över Tarå till Röån.
Farmor skulle på dagsverke och då skulle gulle vara där med mormor och morfar över dagen.
Gulle ville inte vara hos dom för mormor var inte snäll.
Så på kvällen när Gulle och min farmor skulle sova så band hon fast sig vid henne för att hon inte skulle försvinna ifrån henne. Men på morgonen låg hon ensam kvar med bältet i sängen som hon bundit fast farmor i. Då började hon att gråta och hennes mormor blev arg på henne för det. Hårda tider de!!!!!

Min kära farbror Gotthards hus

Hos min farbror Gotthard fick vi alltid var sin dricka (sockerdricka) och en två krona.Jag älskade att åka till farbror Gotthard han var såååååå snäll och go gubbe och barnkär som få. En gång när mamma tagit på mig min allra finaste hängselkjol med fikcor så gick vi jag och Pia ner i dalen bakom farbrors hus och plockade åkerbär.
Stoppade bären i fickorna och när mamma fick se det så ojjjjjjjjj det slutade inte väl.

Platsen där mamma föddes, inte i huset.

Stugan som står där nu är Karin Gustafsson som äger. En tremänning till mig.Hennes mamma Hulda var mammas kusin. Som liten så brukade vi åka till Gåreleselet och hälsa på Hulda och Edvin. Vi åkte moped med mamma och pappa vårt stora utflyktsmål.Tänk så spännande det var.

Min morfars hus i Gåreleselet

När min morfar dog den våren skulle vi fått hälsa på honom det hade mamma lovat.
Vi hann inte det för han dog som sagt var. Jag minns den kvällen det var sista april.
Pappa hade gjort en brasa och vi Pia och jag skulle grilla äpplen och när det gnällde i äpplena som det gör så sa pappa "hör äpplen grinä" och jag kände att det var något sorgligt som hänt men inte vad för vi visste ju inte att morfar var död då.

Min mammas skola

Mamma gick varje dag till skolan sommar som vinter. Fröken fick sätta henne vid kaminen och försöka få värmen i fingrar och fötter för hon hade så dåliga kläder och det var ofta väldigt kallt på vintrarna på den tiden. Hennes mjölkflaska var ofta genom frusen. Till sällskap hade hon en pojke som snödöpte och var dum med henne nästan varje dag. Det var fem kilometer enkel

Våran mage!!


Så här ser våran lilla mage ut och snart så ska den försvinna och ut kommer en liten älskling till för oss att tycka om.
Så spännande det blir!!!!!!!
Väntar otåligt nu!!!